DAGBOKEN
DEL 4.
Lördagen den 6 februari 1999. Skelleftehamn. 53
betalande. -16 grader, klart.
Skelleftehamn har en underbar biograf. Gamla Folkets Hus som Roger sköter. Bra ljud, fina
stolar och popcorn i foajén. Lördageftermiddag och 
Roger är lite tveksam hur många som skall komma. Filmen var
inte med i bioutskicket (som alla läser) som gått till över 4.000 hushåll. Det är en
trevlig stämning i foajén och biografen.
Efter mina inledningsord så åker jag iväg för
att uppsöka min son Alex morfars grav som är vid kapellet i Skelleftehamn.Det går inte
att komma fram för snön till väggen där urnan efter honom är 
placerad. Hälsar
dock honom (Glatved Jensen) över snön att nu visas en film här som är tillägnad hans
dotterson.
Åker in till Skellefteå där den andra kopian av "Dagar vid
älven" visas på biografen Aveny. Bra med affischer i fönstren. Går in och ned
till kassan. Presenterar mig och undrar hur det går för filmen. Den är bara visad en
gång på fredagkvällen och det var ingen höjdare; 6 personer. 
Men idag är det
en ny dag och siffrorna kan lätt ändras. Det är redan ett antal som förbokat till
dagens visning. Vi får se hur det går i Skellefteå. Återkommer om det senare. Åker
tillbaka till Skelleftehamn och visningen där. Så kommer folk ut från
föreställningen, många kommer fram till mig och trycker min hand och uttrycker gillande
om filmen. Det är svårt att här skriva om vad man känner när jag står där 
och pratar med
publiken. Det är ett underbart möte. Jag måste ha lagt ned minst 10.000 arbetstimmar
på att göra filmen och så stå där och få alla dessa positiva ord från publiken. Det
är underbart.
Söndag den 7 februari 1999. Vindeln. 208
personer, -17 grader.
Åker i god tid upp mot Vindeln. Jag är bjuden till middag hos familjen Hedman i Hjuken.
Det är roligt att komma tillbaka till dom, dom är verkligen varma människor. Känner
mig glad. Ewa-Marie har lagat en utsökt middag. Hör att Lars Molin har dött, så
beklagligt. Herregud, bara 56 år gammal och med en stark medvind i sitt arbete. Vad synd,
ibland är det grymt. Vi ser på Aktuellt 18. Måste åka till bion med filmen. Skall
också hålla plats åt Hedmans. Det strömmar in publik i Odeon i Vindeln. Jag blir
riktigt upprymd. Så räknar jag in 208 personer. Kommer av mig i snacket innan visningen,
glömmer en hel del saker jag tänkt säga.
Sitter ute i den lite kalla foajén under filmen
och läser alla delarna i söndagens DN. Tittar också på den utställning som
Naturskyddsförreningen har ställt där. Dom skall jag besöka på deras årsmöte den
17:e.
Efter filmen har dom ordnat fika en trappa upp. Ett
30-tal personer kommer upp. Innan jag tar mig en kopp träffar jag Thyra Anderssons (hon
samtalar med en vårdare om den goda soppan i filmen) dotter. Hon berättar att Thyras
man, Karl. Han är på visningen. Så hälsar jag på Karl, född 1901. Detta är den 3:e
gången han går på bio i sitt liv! Karl tycker att filmen är vacker. 
Uppe i kaffet sitter jag
vid Hedmans bord. Så viskar någon i mitt öra! Jag tittar upp, det är en gammal dam.
Hon säger; lova mig att ta den här filmen till Sveriges Riksdag och visa den för dom
där. Och så skall du översätta den till engelska och åka ned till Bryssel och visa
den för alla dom där i EU"! Hennes make och de övriga vid deras bord instämmer.
Dom gillar "Dagar vid älven" och de tycker att det är en film som berättar
hur vi har det i Norrland och att dom som bestämmer borde se den. Kör ned mot Umeå
fylld av värme och känslor.
Tisdag den 9 februari 199. Rundvik. 79 i
salongen, 70 betalande. -12 grader.
Är sent ute på grund av flera telefonsamtal. Precis som jag skall åka ringer min
äldsta broder 
Thorbjörn
som är i Umeå över natten och undrar om filmen går i Umeå. Nej, inte just nu svarar
jag men vi kommer överrens att han följer med mig till kvällens visning i Rundvik. Det
är lite bråttom. Åter igen slås jag över hur många lastbilar som är ute, det går
tre stycken på varje personbil. Det snöar och det är återigen snörök. Bra
uppslutning i Rundvik. 
79 stycken ser filmen och många stannar kvar och fikar. Jag pratar med rätt många. Får ännu en gång fin respons. "Dagar vid älven" verkar vara en publikfilm.
Onsdag den 10 februari 1999. Åmsele. 14.00 är
det 92 betalande. 18.30 är det 81 betalande. -17 grader.
Nu är det rejält med
snörök efter vägen mellan 
Umeå och Åmsele. Stundtals ser man nästan ingenting. I Åmsele har Gösta Widell och
andra satt verklig fart på Saga bio. Sådan fart att det för en tid sedan fick stort
diplom för marknadsföring etc. på stora biodagen.
Så många som 92 betalande är det på extra föreställningen klockan
14.00 denna onsdag eftermiddag. Så blir det fika i källare här på Åmsele Folkets Hus.
Efter att ha pratat med många, bl.a. en av filmen
älgjägare Jan-Erik Hedman (se bilden).
Mellan föreställningarna har Göstas hustru Greta
lagat en god köttgryta. Clas-Johnnys hustru Margaretha gör sallad och dukar. 
Till 18.30 föreställningen kommer det 82 betalande
och dom kommer med spark och bil. Det blir lite 
kallare och här uppe måste man ibland skydda
såväl vindrutor som kylare. 
Återigen är det många som stannar kvar och dricker kaffe. Styr mot Umeå strax efter 21-tiden.
Tidigt i morgon skall jag vara på flyget. Kopian skall till Göteborg
för pressvinsning på torsdagen. Kopian som är i Skellefteå skall flyga ned på
fredagmorgon till Stockholm. Premiär i Stockholm och Göteborg fredag den 12 februari.
Nu har jag kört 3.030 km i Västerbottens län med
en av filmkopierna i bagaget.